Fukt

Fuktkontroll och åtgärdsförslag för kallvind

När man ska kontrollera läget på en kallvind så finns det några viktiga saker att titta på samt att mäta.

Att se med blotta ögat:

  • Finns det synlig mikrobiell påväxt (mögel, svamp etc.): vit, svart eller blå?
  • Ser träkonstruktionen fuktig ut?
  • Finns det synliga läckor i takkonstruktionen?
  • Finns det fungerande ventiler?
  • Finns det ”fuktstoppers”?
  • Finns det någon luftomsättning i bostadsdelen under kallvinden?

Att mäta:

  • Fuktkvot, dvs hur mycket vatten finns det i de olika trädelarna
  • Relativ fuktighet
  • Temperatur

Mätning av luftfuktighet blir allt viktigare.  Läs mer

Orsaker till ökad fukt på kallvindar

Här följer några vanliga exempel:

  • Tilläggsisolering gör att det blir kallare på vinden och risken för  kondens ökar.
  • Brister i fuktspärren mot bostadsdelen som ligger under kallvinden. Är fuktspärren skadad så kan fukt från framförallt våtutrymmen läcka upp och kondensera på kallvinden.
  • Takfotsventilation – det kan komma in för stora luftmängder via luftspalterna vid takfoten. Det är bättre att ha ett luftflöde mellan ventilerna i fasaden.
  • Fuktstoppers” – detta är hål som gjorts i brädorna i yttertaket för att öka ventilationen men tekniken används inte idag. Effekten har ofta blivit den motsatta, mer fuktskador och tillväxt vid dessa hål.
  • Skorstenens värme har försvunnit. Detta händer när man slutat elda med ved-, pellets- eller oljepanna och i stället använder jord-, berg- eller fjärrvärme. Det blir helt enkelt kallare på vinden och risken för kondens ökar.

Åtgärdsförslag vid fuktproblem på kallvindar:

Finns det redan synlig mikrobiell påväxt (svamp, mögel etc.) så ska en sanering utföras. Träytorna besprutas och borstas med en klorlösning som dödar mögel och svamp.

Efter sanering eller om man inte har synlig mikrobiell påväxt (svamp, mögel etc.), ska man ordna med en styrd ventilation tillsammans med en värmeslinga som vid behov kan öka värmen på kallvinden.

Trygghetsvakten har en produkt som heter Trygghetsvakten Vind Classic där både datorstyrd fläkt och termisk avfuktare (värmeslinga) ingår i paketet. Fläkten styrs av sensorer som ventilerar endast när det är torrare luft ute än inne på kallvinden. Blir det lägen där fukten är för hög på kallvinden och risken för mögeltillväxt ökar eller då uteluften är för fuktig för luftväxling så går värmeslingan igång tillfälligt. Den varmare luften kan binda mer fukt och den relativa fuktigheten på kallvinden minskar. När fläkten är aktiv så skapar den ett övertryck och gammal luft blåses ut genom en ventil på motstående gavel.

Det är också viktigt att det är en viss luftomsättning i bostadsdelen under kallvinden. Våtutrymmen bör ha frånluftsventilation och det bör finnas tilluftsventiler i bostadsrummen.

Det ska inte finnas något onödigt organiskt material på kallvinden, såsom kartonger och kläder. Mögel och svamp får sin näring från organiskt material.

Fuktkontroll och åtgärdsförslag för krypgrunder

När man ska kontrollera läget i en krypgrund så finns det några viktiga saker att titta på samt att mäta.

Att se med blotta ögat:

  • Finns det synlig mikrobiell påväxt (mögel, svamp etc.), svart eller blå?
  • Hur ser syllen ut – rutten eller med påväxt?
  • Ser träkonstruktionen fuktig ut?
  • Finns det fungerande ventiler?
  • Finns det läckage från bostadsdelen ovanför?
  • Finns det organiskt material i form av gammalt skräp?

Att mäta:

  • Fuktkvot, dvs hur mycket vatten finns det i de olika trädelarna.
  • Relativ fuktighet.

Orsaker till ökad fukt i krypgrunder

Här följer några vanliga exempel:

  • Tilläggsisolering av bottenbjälklaget gör att det blir kallare i krypgrunden med risk för kondensation.
  • Brister i fuktspärren mot bostadsdelen som ligger över krypgrunden. Är fuktspärren skadad så kan fukt från bostadsdelen läcka ner och kondensera i krypgrunden.
  • Den gamla murstockens värme har försvunnit (i gamla hus fanns murstocken ända ner i krypgrunden). Detta händer när man slutat elda med ved-, pellets- eller oljepanna och i stället använder jord-, berg- eller fjärrvärme. Det blir helt enkelt kallare i krypgrunden och risken för kondens ökar.
  • Är det stopp i stuprören som gör att dagvatten inte rinner undan?
  • Leder stuprörens dräneringsrör bort från husgrunden?
  • Lutar marken mot husgrunden?

Åtgärdsförslag vid fuktproblem i krypgrunder

Finns det synlig mikrobiell påväxt (mögel, svamp etc.) ska en sanering utföras. Ytor med påväxt besprutas med en klorlösning som dödar mögel och svamp. Träytorna besprutas och skrubbas med borste för att ta bort påväxten.

Efter sanering eller om man inte har synlig mikrobiell påväxt (mögel, svamp etc.), ska man ordna med en styrd ventilation tillsammans med en termisk avfuktare (värmeslinga) som vid behov kan öka värmen i krypgrunden.

Trygghetsvakten har en produkt som heter Trygghetsvakten Krypgrund Pro-X där både datorstyrd fläkt och termisk avfuktare ingår i paketet. Fläkten styrs av sensorer som ventilerar endast när det är torrare luft ute än inne i krypgrunden. Blir det lägen där fukten är för hög i krypgrunden och risken för mögeltillväxt ökar eller då uteluften är för fuktig för luftväxling så går värmeslingan igång tillfälligt. Den varmare luften kan binda mer fukt och därmed minskar risken för kondensation.

När fläkten är aktiv så skapar den ett undertryck och gammal luft sugs ut genom den ventil där fläkten sitter och frisk luft tas in i en ventil på motstående gavel i krypgrunden.

Undertrycket minskar till viss del risken för markradon. Finns det mycket markradon krävs också en täckning av krypgrundens botten med speciell täckplast eller täckväv. Marktäckningen skyddar även mot fukt underifrån och reflekterar värmen från värmeslingan.

Det ska inte finnas något onödigt organiskt material i krypgrunden, såsom kartonger eller gammalt skräpvirke. Mögel och svamp får sin näring från organiskt material.

Allmänt om fukt och svamptillväxt

Relativ fuktighet (RF) visar hur mycket fukt det finns i luften vid gällande temperatur just nu i förhållande till hur mycket fukt luften orkar bära vid denna temperatur innan fukten utfaller som kondens. Höjs temperaturen i ett utrymme så sjunker den relativa fuktigheten. En temperaturhöjning med 1° C minskar den relativa fuktigheten med ca 5 %.

Vid 100 % RF orkar inte luften bära mer fukt och man kan se kondens på olika ytor i utrymmet.

Fuktkvot visar hur mycket vatten trä innehåller, t ex 20 % fuktkvot innebär att 20 % av ett trästyckes vikt består av vatten.

Mögel behöver ca 17 % eller mer i fuktkvot för att växa och rötsvampar motsvarande ca 24 % eller mer i fuktkvot.

Förutsättningar för svamptillväxt

Här följer några parametrar som styr mikrobiell tillväxt:

  • Fukt
  • Värme
  • Näring (organiskt material)
  • Tid

Man kan tillfälligt ha ganska hög relativ fuktighet utan att det blir risk för fuktskador och mögel då det krävs en viss tid för mögel och svamp att utvecklas. Det är därför säkrare att mäta fuktkvoten, som är stabilare över tid, än den relativa fuktigheten som kan nå höga värden under kortare tid.

Allmänt om avfuktare

En sorptionsavfuktare binder tillfälligt till sig luftens fuktighet för att vid en viss fuktighetsnivå värma upp fukten och blåsa ut den. Underhållsbehovet av en sorptionsavfuktare består i att 1-2 gånger per år byta luftfilter samt byta värmebatteri vart 5-8 år. Sorptionsavfuktning kräver mer energi och underhåll än kombinationen med datorstyrd termisk avfuktare (värmeslinga) och fläkt.

Trygghetsvaktens produkter förbrukar endast ca 20 % av den energi som en sorptionsavfuktare kräver.